Morten Lyhne Petersen
Bluffmeddelanden i Skatteverkets namn sprids brett när skatteåterbäringen betalas ut.
Vågen av falska sms och mejl har följt deklarationsperioden under hela våren, samtidigt som ett färskt beslut från Högsta domstolen gör det svårare för drabbade att få tillbaka pengarna.
Skatteverket frågar aldrig efter kontouppgifter via mejl eller sms, enligt myndigheten själv. Den enda kanalen där känsliga uppgifter efterfrågas är e-tjänsterna som man loggar in på med e-legitimation.
Trots det skickar bedragarna meddelanden som ser ut att komma från Skatteverket, ofta med en länk till att hämta återbäringen eller en uppmaning att betala påstådd kvarskatt.
Bedragarna jobbar både via sms och telefon
I januari varnade polisen i polisregion Nord för bluffmejl med Skatteverket som avsändare. Polisens generella råd vid oväntade samtal från någon som uppger sig komma från Skatteverket är att avsluta samtalet och själv ringa upp myndigheten via officiella kontaktvägar.
Vidarebefordra misstänkta sms till 7726
Om ett misstänkt sms dyker upp i mobilen finns det en konkret åtgärd. Skatteverket rekommenderar att meddelandet vidarebefordras till numret 7726, som motsvarar bokstäverna SPAM på telefonens knappsats. Numret är etablerat för rapportering av bluff-sms och fungerar hos samtliga teleoperatörer.
Den som redan hunnit klicka på en länk eller lämna ut uppgifter ska kontakta sin bank direkt för att spärra konton och kort, och därefter göra en polisanmälan. Anmälan kan lämnas via polisens webbplats eller på telefon 114 14, polisens nationella nummer för icke-akuta ärenden.
HD-besked: kunden står själv för smällen
Behovet av att i förväg skydda sig har skärpts i takt med att domstolarna preciserar var ansvaret ligger. Tidigare i maj meddelade Högsta domstolen att man inte tar upp ett uppmärksammat Swish-mål, där en bankkund lurats att själv skicka 100 000 kronor till en bedragare som ringt upp och påstått att en identitetskapning pågick.
Den tidigare domen står därmed kvar: när kunden själv genomför överföringen är banken som utgångspunkt inte ersättningsskyldig, även om personen blivit vilseledd. Konsumentombudsmannen, som drev fallet i domstol, har enligt Oskarshamns-Nytt varit kritisk till att hela smällen läggs på den enskilda kunden och menar att bankerna måste ta ett större ansvar för att skydda sina kunders pengar.
För enskilda skattebetalare innebär beslutet att försiktighet i sms-flödet i praktiken är den enda säkerhetsspärren. Återbäringen kommer aldrig via en länk i ett textmeddelande – kontrollera i stället uppgifterna genom att logga in på Mina sidor på skatteverket.se, så betalas pengarna ut till det konto som är anmält hos myndigheten.
