Morten Lyhne Petersen
En laddkabel för några tior kan förstöra batteri och laddkrets, eller i värsta fall antändas. Tre tecken avslöjar om din är säker.
Marknaden svämmar över av USB-C-kablar som ser identiska ut men beter sig helt olika inuti. Skillnaden mellan en kabel för 49 kronor och en certifierad kabel är sällan synlig från utsidan, men den kan avgöra om din laptop laddar som den ska eller får en spänning den inte klarar.
Problemet är att en modern USB-C-anslutning inte längre bara transporterar ström. Kabeln själv förhandlar med både laddaren och enheten om hur mycket spänning och strömstyrka som ska släppas igenom. Går den förhandlingen fel kan konsekvensen bli en förstörd laddkrets, ett trasigt batteri eller i värsta fall antändning.
Gränsen där brandrisken ökar
USB Power Delivery i den senaste versionen tillåter upp till 240 watt genom en enda kabel, vid spänningar på upp till 48 volt. Det är långt över den gräns där en felkonstruerad kabel går från att vara ett irritationsmoment till en säkerhetsrisk.
Enligt en analys från UL Solutions går den kritiska gränsen vid 100 watt. Över den nivån finns det ”higher risk of ignition and fire spread”, som testinstitutet uttrycker det. UL Solutions listar tre typiska orsaker till att en kabel blir farlig: dåligt konstruerade kablar, kontakter som inte uppfyller specifikationen, och kabel- eller adapterlösningar som inte är byggda för att bära den ström de utsätts för.
För att en kabel ska klara den högsta effektklassen krävs ett så kallat E-Marker-chip, en liten krets inuti kontakten som talar om för laddare och enhet vad kabeln faktiskt tål. Utan chipset finns ingen säkerhetsspärr, och laddaren har ingen möjlighet att veta att den håller på att pumpa mer effekt genom kabeln än den är gjord för.
Så här känner du igen en säker kabel
USB Implementers Forum, branschorganet bakom standarden, kräver att certifierade kablar bär en synlig märkning direkt på kabeln eller kontakten. Enligt Plugable, som tillverkar dockningsstationer och kablar, gäller att ”EPR cables must be visibly marked so that users can identify cable support of up to 240W in order to be certified”. Kravet på synlig märkning är inte längre valfritt.
Det finns tre saker du kan kontrollera på några sekunder:
– Titta efter USB-IF-logotypen på själva kabeln eller förpackningen. Standardkablar för smartmobiler ska bära en 60W-märkning, kraftfullare kablar avsedda för laptops bär en 240W-märkning. – Kontrollera vem tillverkaren är. Certifierade produkter ska kunna slås upp i USB-IF:s öppna register över godkända produkter på usb.org via ett så kallat TID-nummer. Har säljaren inget nummer att uppge finns kabeln inte i registret. – Undvik pris som är för bra för att vara sant. En kabel som klarar full effekt kräver koppar av rätt tjocklek, korrekt skärmning och ett E-Marker-chip. Komponenterna kostar pengar, och en kabel för under en tjuga har med största sannolikhet skalat bort en eller flera av dem.
Verkliga skador finns dokumenterade
Att risken inte är teoretisk visade Benson Leung, en Google-ingenjör, redan när USB-C var nytt. Han köpte och testade kablar från stora e-handelsplattformar och identifierade en rad modeller som bröt mot specifikationen. En kabel från märket SurjTech visade sig vara så felkopplad att den, enligt en genomgång i Gizmodo, förstörde all hans testutrustning, inklusive den Chromebook Pixel han använde för att ladda genom. Kabelns interna ledningar var, enligt samma genomgång, ”soldered incorrectly, and other wires missing”.
Problemet är inte begränsat till uppenbara falsarier. En redaktör på PCWorld auditerade sin egen samling av USB-C-kablar med en enkel testare och konstaterade att ungefär hälften inte var värda att behålla, eftersom de saknade E-Marker-chip eller bara klarade grundläggande USB 2.0-hastighet trots att de såldes som fullvärdiga USB-C-kablar.
PCWorld varnar också i en separat granskning för billiga magnetadaptrar som säljs för runt hundralappen. USB-C är från början ”designed to anticipate a laptop drawing 65 watts to suddenly have its cable unplugged and to minimize the risk of an electrical arc by cutting the power in a set amount of time”, skriver tidningen. En magnetadapter kringgår den säkerhetsspärren och ökar risken för elektriska ljusbågar i själva kontakten.
För en konsument som köper en kabel via en lågprisplattform är slutsatsen enkel: en kabel utan synlig certifieringsmärkning bör inte kopplas till en dyr laptop eller en ny mobil. Vinsten på några tior väger lätt mot en trasig laddkrets.
