Sociala medier
EU vill höja ribban för barn på sociala medier – men priset kan bli ett digitalt id-tvång
EU-parlamentet vill se hårdare åldersgränser för sociala medier – men vägen dit är full av integritetsfrågor. I en ny, icke bindande resolution uppmanar parlamentet till ett EU-gemensamt upplägg där barn under 13 år inte ska få använda sociala medier alls, och där 13–16-åringar bara ska släppas in med föräldrars godkännande.
Standardåldern som rekommenderas är 16 år. Beslutet är en politisk markering och nästa steg ligger hos medlemsländerna och EU-kommissionen, skriver Reuters.
Parlamentets linje: skydda barn, stoppa beroendedesign
Bakgrunden är en växande oro för barns psykiska hälsa och hur stora plattformar är byggda för att hålla kvar användare. I resolutionen pekar EU-parlamentet också ut “beroendeframkallande” design som oändlig scroll och autoplay, liksom riktad reklam mot minderåriga, som något som bör begränsas eller förbjudas. Enligt Reuters vill parlamentarikerna att EU sätter tydligare ramar än i dag, där länderna själva bestämmer åldersgränser inom Digital Services Act.
Experten: rimlig idé – men svår att få att fungera
Marcus Nohlberg, docent i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, ser syftet som begripligt men varnar för att verkligheten kan bli stökig:
– Idén att skydda barn från stora sociala medier är både rimlig och välmotiverad. Det är svårt att argumentera emot den. Men vi måste vara realistiska med vad som faktiskt går att genomföra utan att orsaka mycket stora bieffekter för resten av samhället.
Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar
Han pekar på att forskning kopplat sociala medier till problem som sömnbrist, stress och skadlig jämförelse mellan barn, och att plattformarna i grunden är byggda för engagemang – inte barns långsiktiga välmående.
Ålderskontroll kräver identitet – och hotar anonymiteten
Den riktigt knepiga delen är kontrollen, menar Nohlberg. Hur ska plattformarna veta vem som är 12, 14 eller 40 utan att samla in mer data?
– Det är talande att lagförslaget inte tar upp hur det ska ske, säger Marcus Nohlberg och fortsätter: Tidigare försök i andra länder att införa hårda åldersgränser på internet har i princip misslyckats. Barn går runt spärrarna, och teknikkättarna har inte sett det som en prioriterad fråga. Sedan var det ju det där med integriteten. För att kunna verifiera vilka användare som är barn måste plötsligt alla användares identitet kollas. Plötsligt är vi inte så anonyma på nätet längre.
EU-kommissionen arbetar parallellt med en så kallad åldersverifierings-lösning som ska kopplas till framtida europeiska digitala plånböcker för id-handlingar. Tanken är att bevisa ålder utan att lämna ut onödiga personuppgifter, men tekniken är ännu under utveckling och testas i flera länder. (digital-strategy.ec.europa.eu)
Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna
“Betydande integritetsintrång” om alla måste legitimera sig
Nohlberg menar att den politiska viljan riskerar att leda till ett system där hela befolkningen i praktiken måste ålders- och identitetskontrolleras för att stoppa en mindre grupp.
– Hundratals miljoner människor måste registrera sin identitet hos techjättar eller hos en tredjepart. Eller möjligen med centralt europeiskt digitalt id. Detta innebär att man i praktiken skapar en generell identitetskontroll av befolkningen för att lösa en specifik fråga, vilket är ett betydande integritetsintrång. Det innebär också att väldigt känslig data måste hanteras, lagras och skyddas, vilket i sig innebär nya risker, säger Marcus Nohlberg.
Vems ansvar är barns nätliv?
Resolutionen landar mitt i en gammal konflikt: föräldrarnas uppgift att sätta gränser, plattformarnas ansvar att skydda användare – och statens roll som lagstiftare.
– Formellt har föräldrar ansvar, men vi vet att det i praktiken är nästintill omöjligt att kontrollera barns internetvanor.
Läs också: Samsung fortsätter med galna priser
Nohlberg beskriver hur techbolagen länge tjänat på unga användare, samtidigt som politiken i dag försöker flytta ansvaret uppåt i systemet. Men om lagstiftningen ska vara både effektiv och rättssäker krävs, enligt honom, en bredare förankring än en enkel åldersgräns.
– Det är en fråga som kräver både teknisk, juridisk och samhällelig förankring innan man går vidare. Men det låter ju bra med politiker som vill skydda barn såklart…
Det här händer nu
EU-parlamentets beslut är inte bindande. Enligt både SVT och Reuters är det i första hand en uppmaning till EU-kommissionen och medlemsländerna att ta fram skarpa regler och en fungerande modell för ålderskontroll.
Samtidigt går vissa länder före. I Danmark har regeringen redan beslutat om en nationell linje: 15-årsgräns för sociala medier, eller 13 år med föräldrars tillåtelse. (M3)
Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns
Frågan är alltså inte om EU vill strama upp – utan hur man gör det utan att bygga ett internet där alla måste visa legitimation för att få scrolla.
Läs också: Samsung Galaxy Z Fold7: Tunnare, starkare och snabbare
