Sebastian Juul
Bedragare ringer just nu från +44- och +47-nummer och påstår att du beställt bitcoin för 5 000 kronor via Swish.
Samtalet sker på engelska, och den som svarar får en fråga om köpet ska avbrytas eller genomföras. Därefter försöker uppringaren få dig att logga in på en dator, så att bedragaren kan komma åt kontot. Varningen kommer från Stöldskyddsföreningen via sajten Säkerhetskollen, som listar bluffen bland pågående aktuella brott mot svenska betaltjänstanvändare.
Ett av de nummer som cirkulerat är +44 740 2047740. Att prefixet är brittiskt eller norskt är i sig en varningssignal, riktiga svenska tjänster ringer inte upp dig från utländska nummer för att avbryta ett köp.
Så går bluffen till
Uppringaren utger sig för att representera Swish och hävdar att det redan finns en köporder på bitcoin till ett belopp på 5 000 kronor kopplad till ditt Swish-konto. Frågan om du vill ”avbryta” eller ”genomföra” köpet är själva kroken: den skapar tidspress och får dig att fokusera på hur pengarna ska räddas i stället för på om samtalet över huvud taget är äkta.
Nästa steg är alltid detsamma, bedragaren vill att du sätter dig vid en dator. Där ombeds du installera ett program eller logga in med BankID, och därigenom får bedragaren fjärrstyrning över datorn eller möjlighet att godkänna transaktioner i ditt namn.
Om du ifrågasätter samtalets äkthet erbjuder bedragaren att koppla över till en svensktalande ”kollega” som ska bekräfta identiteten. Det är en del av manuset, inte ett bevis på att samtalet är riktigt.
Swish kontaktar aldrig via telefon
”Swish ringer aldrig upp någon”, slår Stöldskyddsföreningen fast i sin varning. Betaltjänsten kontaktar inte heller sina användare via SMS eller e-post om enskilda köp. Får du ett samtal, ett meddelande eller ett mejl som utger sig för att komma från Swish är det per definition ett bedrägeriförsök.
Samma huvudregel gäller din bank: den ringer inte för att be dig logga in eller flytta pengar, understryker det polis- och bankfinansierade initiativet Svårlurad. ”Lägg på om samtalet känns konstigt”, är det korta rådet därifrån.
Bluffvarianten är inte ny för i år. Under 2026 har flera Swish-vågor rullat parallellt, bland annat en där bedragare skickar SMS med en falsk transaktionsbekräftelse och en telefonbaserad våg där en 90-åring lurades när bedragaren själv fick slå in beloppet. Metoderna byter form, men mönstret är detsamma: ett påhittat ärende, en påtvingad brådska och en begäran om att du ska legitimera dig eller ge tillgång till skärmen.
Så skyddar du dig
Enligt Stöldskyddsföreningens råd bör du lägga på så snart en okänd person ringer och hänvisar till Swish, banken eller ett påstått köp. Lämna aldrig ut bank- eller kortuppgifter, och logga aldrig in med BankID på uppmaning av någon som ringer upp dig. Släpp inte heller in någon på din dator via fjärrstyrningsprogram, oavsett hur legitim förklaringen låter.
Har du redan hunnit klicka, logga in eller föra över pengar: ring omedelbart din bank och spärra kortet, och anmäl bedrägeriet till polisen på 114 14. Ett samtal från ett utländskt nummer om en 5 000 kronors bitcoin-order är aldrig något annat än en bluff.
