Morten Lyhne Petersen
Ett HD-nej i maj slår fast att banken går fri när kunden själv trycker på Swish.
Högsta domstolen har beslutat att inte pröva fallet där en bankkund stämde Nordea efter att ha lurats att swisha 100 000 kronor till en bedragare. Beslutet innebär att hovrättens dom från december står fast, och att banken inte behöver ersätta förlusten. Konsumentverket meddelade utfallet den 7 maj 2026.
Kärnan i utslaget är enkel: eftersom kunden själv genomförde överföringen räknas transaktionen som godkänd. Då är banken inte skyldig att betala tillbaka pengarna, oavsett att kunden var manipulerad av en person som utgav sig för att vara från banken och som påstod att en identitetsstöld pågick.
Skillnaden mellan obehörig och godkänd betalning
Enligt betaltjänstlagen (2010:751) ska en bank i normalfallet återställa summan om en obehörig transaktion har genomförts från kontot. Det gäller när någon annan har använt kort, kod eller BankID utan tillstånd. I sådana lägen bär banken huvudansvaret, med vissa begränsningar om kunden själv agerat grovt oaktsamt.
När kunden däremot legitimerar sig och trycker ”godkänn” i Swish-appen, även under psykisk press eller vilseledande, klassas transaktionen som behörig. Då gäller inte återställandeskyldigheten. Det är precis den distinktionen hovrätten använde för att fria Nordea, och det är den praxis som nu står kvar.
KO ville pröva bankens säkerhetsansvar
Konsumentombudsmannen drev processen för att få prövat om Nordea borde ha stoppat eller åtminstone varnat för överföringen givet mönstret. Både tingsrätten och hovrätten sa nej, och HD:s beslut att inte meddela prövningstillstånd innebär att hovrättsdomen blir vägledande för framtida tvister.
”Vår ståndpunkt genom hela den här processen har varit att bankerna måste ta ett större ansvar för att skydda sina kunders pengar”, säger biträdande KO Kristofer Johannesson i pressmeddelandet.
Så minskar du risken att bli lurad
Eftersom banken efter HD-beskedet i praktiken inte behöver ersätta pengar som kunden själv har swishat, ligger allt förebyggande arbete hos användaren. Handelsbanken varnar särskilt för tre återkommande upplägg: falska bankmedarbetare som säger att pengar är på väg att försvinna och kräver en Swish till ett ”säkert konto”, sms från okända nummer som utger sig för att vara släktingar i akut penningnöd, samt annonser på köp- och säljsajter som kräver förskott.
Bankens grundråd är att avsluta samtalet, ta en stund att tänka efter och alltid ringa upp banken eller myndigheten via ett nummer du själv slår upp. Efter det nya prejudikatet gäller att pengar som skickas via egen legitimering sällan går att få tillbaka.
