OpenAIs korthus skakar – nu jagas ChatGPT av Google, DeepSeek och en AI-bubbla

Från chockstart till stenhård kapplöpning

När ChatGPT slog igenom i slutet av 2022 utlöstes panik hos Google. Enligt uppgifter i amerikansk press kallade vd Sundar Pichai in grundarna Larry Page och Sergey Brin och utlöste en intern “code red” för att försvara det extremt lönsamma sökbolaget mot den nya chatboten., skriver Business Insider.

Google svarade först med Bard och sedan med Gemini, som i dag är kärnan i företagets AI-satsning. Under tiden fortsatte OpenAI att bygga ut ChatGPT, som nu uppges ha omkring 800 miljoner aktiva användare varje vecka. 

Men där OpenAI i början sågs som det lilla, snabbrörliga uppstickarbolaget är styrkeförhållandet 2025 betydligt jämnare. Google har integrerat Gemini djupt i sök, Android, YouTube och Workspace – och kan finansiera AI-satsningen med intäkter från en lång rad andra tjänster. 

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

DeepSeek, Claude och Gemini: konkurrenterna som tog chansen

OpenAI har inte bara Google att hålla ögonen på. I januari 2025 lanserade kinesiska DeepSeek sin R1-modell, som använder en “chain-of-thought”-teknik där modellen först skriver ut en intern tankekedja innan den svarar – ett sätt att förbättra logik och minska grova fel, enligt teksajter som The Register. 

När DeepSeek-appen kort därefter seglade upp som den mest nedladdade gratisappen på amerikanska App Store – och petade ned ChatGPT från förstaplatsen – tolkades det som ett tydligt tecken på att OpenAIs försprång på konsumentsidan inte längre är självklart. 

Samtidigt har Anthropic tagit kliv in i företagsvärlden med sin Claude-familj. De nya modellerna Claude Opus 4 och Sonnet 4 lyfts fram som särskilt starka på kod, längre resonemang och agent-uppgifter, enligt bolagets egen dokumentation och bedömningar från AWS och andra partners, enligt sajten Anthropic.com.

I höst gick Microsoft ett steg längre och gjorde Claude-modellerna valbara inne i Microsoft 365 Copilot. Det gör att företagskunder som tidigare enbart kunde använda OpenAIs modeller nu med ett klick kan byta till en konkurrent – i samma produkt. 

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

Överst i näringskedjan finns dessutom Google. I november presenterades Gemini 3-familjen, där Gemini 3 Pro och det mer experimentiella Gemini 3 Deep Think beskrivs som företagets mest avancerade modeller hittills. Oberoende benchmarktester och finanspress pekar på att Gemini 3 nu slår OpenAIs GPT-5 på flera tunga intelligens- och resonemangsindex. 

GPT-5 blev inte lyftet som OpenAI hade hoppats på

När OpenAI lanserade GPT-5 under 2025 såldes modellen in som bolagets stora nästa steg – smartare, snabbare och mer robust än GPT-4-generationen. Enligt OpenAI presterar GPT-5 bättre än tidigare “thinking-modeller” på avancerad problemlösning, vetenskap och kod. 

Men mottagandet hos många användare har varit svalare. I sociala medier, forum och tekniksajter har återkommande klagomål handlat om märkliga fel, ett mer “platt” tonläge och en känsla av att modellen ibland är mindre hjälpsam än den äldre GPT-4-varianten.

Det här har gett konkurrenterna luft under vingarna. När Gemini 3-modellerna lyftes fram som tydliga vinnare i flera benchmarktester ökade trycket på OpenAI. Sam Altman ska enligt Wall Street Journal ha skickat ett internt mejl där han talar om ett “code red” och kräver omprioriteringar för att snabbt höja ChatGPTs kvalitet, skriver The Verge.

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

Nästa drag blir GPT-5.2 – en uppdatering som enligt läckor och medierapportering har snabbframflyttats just för att svara på Gemini 3-hotet och återta positioner i AI-racet. 

OpenAIs affärsproblem: stark tillväxt – men extremt dyrt maskineri

På pappret ser siffrorna imponerande ut. OpenAI räknar med att avsluta 2025 med mer än 20 miljarder dollar i årlig intäkttakt, enligt flera intervjuer och genomgångar av Sam Altmans uttalanden. 

Problemet är kostnaderna. För att driva och träna modeller som GPT-5 och kommande generationer krävs enorma mängder beräkningskraft. I höst bekräftade Altman att OpenAI redan har tecknat långsiktiga infrastrukturavtal på cirka 1,4 biljoner dollar – pengar som ska gå till datacenter, el, kylning och hårdvara under de kommande åren, enligt TechCrunch.

Till skillnad från Google – som kan sprida risken över sökannonser, YouTube, molntjänster och andra kassakor – är OpenAI i praktiken ett renodlat AI-bolag som hela tiden måste ta in nytt kapital eller snabbt höja sina intäkter för att bära investeringarna.

Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns

Samtidigt visar analyser från bland andra Harvard-ekonomen Jason Furman att nästan hela USA:s BNP-tillväxt under första halvan av 2025 kom från investeringar i datacenter och mjukvaruinfrastruktur kopplad till AI. Utan AI-boomen hade USA knappt vuxit alls, enligt hans beräkningar. 

Det gör att OpenAI inte bara är ett enskilt riskprojekt – bolagets investeringsbeslut har blivit en symbol för hela den AI-drivna högkonjunkturen.

När AI-boomen höjer priset på vardagsteknik

De enorma datacentersatsningarna märks redan i vanliga konsumenters plånböcker. Chip- och minnestillverkare prioriterar nu server- och AI-kunder framför PC-byggare, mobilbolag och hemelektronik.

En rad analyser visar hur detta slagit igenom i priserna:
– DRAM-kontrakt har ökat med över 170 procent på ett år, enligt specialpress.
– Branschbedömningar pekar på att detaljhandelspriset på vissa DDR5-kit i praktiken har fördubblats på bara ett par månader.
– SSD-priserna är på väg upp kraftigt när AI-bolag dammsuger marknaden på NAND-minne, något flera marknadsrapporter och leverantörer varnar för. 

Läs också: Samsung Galaxy Z Fold7: Tunnare, starkare och snabbare

Även industrin låter allt mer pressad. SMIC, Kinas största kontraktstillverkare av kretsar, har varnat för att osäkerheten kring minnestillgång gör att kunder skjuter upp beställningar av andra chip – från biltillverkare till smartphonetillverkare – eftersom ingen vet hur mycket minne som faktiskt kommer att finnas tillgängligt, skriver The Times of India.

Slutsatsen är enkel: ju mer OpenAI, Google och andra aktörer bygger gigantiska AI-parker, desto dyrare riskerar allt från spel-PC till mobiltelefoner att bli för helt vanliga konsumenter.

Varningarna om en AI-bubbla blir allt högre

När nästan all tillväxt, stora delar av börsuppgången och en betydande del av tekniksektorns investeringar vilar på AI-infrastruktur börjar många ekonomer tala om en klassisk bubbla.

Gita Gopinath, tidigare chefekonom på IMF, har i flera intervjuer och analyser varnat för att ett AI-kraschscenario skulle kunna radera omkring 20 000 miljarder dollar i amerikansk hushållsförmögenhet – mer än förlusterna under finanskrisen 2008–2009. (Finblog - Empowering Financial Literacy)

Andra bedömare talar om ett potentiellt globalt börsfall på uppemot 35 000 miljarder dollar om AI-euforin tar slut på samma sätt som it-bubblan. 

Samtidigt är det just infrastruktursatsningarna – datacenter, elnät, nätverk och lagring – som driver på både OpenAI:s expansion och hela branschens värderingar. Artiklar i bland annat Wired och finanspressen beskriver hur datacenterinvesteringar inte bara dominerar den amerikanska tillväxten, utan också driver upp elpriser och skapar politiska konflikter lokalt. 

I den bilden framstår OpenAI, med sina 1,4 biljoner dollar i ingångna infrastrukturavtal, som en av de mest aggressiva spelarna i hela ekosystemet.

OpenAI är fortfarande störst – men inte självklart ledande

Det är viktigt att hålla två saker i huvudet samtidigt. Å ena sidan: ChatGPT är fortsatt den största globala chatboten, med omkring 800 miljoner aktiva användare per vecka enligt flera uppskattningar – betydligt mer än någon enskild konkurrent, skriver Business Insider.

Å andra sidan: Google rapporterar nu att Gemini-appen nått omkring 650 miljoner användare i månaden, många av dem lockade av virala bild- och videofunktioner som Nano Banana-verktyget. 

Det betyder att gapet snabbt minskar. Samtidigt klättrar modeller från Google, Anthropic och andra upp på benchmarklistor och i oberoende jämförelser där GPT-5 inte längre dominerar på samma sätt som GPT-4 en gång gjorde, enligt Financial Times.

Om OpenAI faller – fortsätter AI-racet ändå

Vad händer då om OpenAI inte lyckas leva upp till sina egna förväntningar – eller till de gigantiska värderingar som investerare satt?

En möjlig bild är att AI-bubblan spricker med kraft. Hushålls- och börsvärden kan raderas, datacenterprojekt stoppas och teknikjättar tvingas skriva ned investeringar. Det skulle slå hårt inte bara mot OpenAI, utan mot hela sektorn kring chip, moln, elproduktion och fastigheter. 

En annan, mer sannolik, utveckling är att AI-racet fortsätter – men med andra vinnare. Kinesiska DeepSeek, Googles Gemini-ekosystem, Anthropic, Metas öppna modeller och Elon Musks xAI står alla redo att ta marknadsandelar om OpenAI snubblar. 

Det var ChatGPT som utlöste AI-guldfebern. Men just därför är det inte säkert att det är OpenAI som får skörda frukterna i längden. Med GPT-5 under press, rivaler som accelererar och ett finansiellt risktagande i världshistorisk skala är det nu upp till Sam Altman att snabbt visa varför just hans bolag ska vara värt både förtroendet – och de biljoner dollar som redan satsats.