Sebastian Juul
Många svenska bilister kör med dashcam utan att veta att delade klipp kan bryta mot GDPR.
Dashcamen i vindrutan har blivit standard för tusentals svenska bilister som vill ha ryggen fri vid en olycka eller ett tillbud. Men själva inspelningen är bara en del av regelverket, och det är när filmen lämnar bilen som problemen uppstår.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) slår fast att privatpersoner i de flesta fall får filma från sin egen bil utan tillstånd, så länge det handlar om eget bruk. Men undantaget är smalare än många tror, och tre regler avgör om du håller dig inom lagen.
Regel 1: Privatundantaget gäller bara för eget bruk
Första frågan är om det så kallade privatundantaget gäller. Gör det det, behöver du varken följa dataskyddsförordningen (GDPR) eller kamerabevakningslagen när du monterar en kamera i bilen, enligt IMY.
Undantaget bygger på att filmningen är rent privat. Så snart syftet förändras, till exempel att du tänker använda materialet i ett sammanhang bortom hushållet, faller undantaget bort. Då blir du i stället personuppgiftsansvarig och måste kunna visa att inspelningen har en laglig grund i GDPR.
Eftersom en dashcam ofrånkomligen fångar ansikten, bilar och registreringsskyltar är det här steget inte en formalitet. IMY understryker att kameran oundvikligen kommer att behandla personuppgifter när identifierbara personer hamnar i bild.
Regel 2: Lägg aldrig ut klippet på sociala medier
Den tydligaste fallgropen är spridning. ”Om syftet med bevakningen till exempel är att sprida materialet till en större krets personer, exempelvis genom att lägga upp det i sociala medier, gäller inte privatundantaget”, skriver IMY.
Det betyder att ett klipp från en farlig omkörning som du lägger upp på Facebook, Instagram, TikTok eller X i praktiken flyttar inspelningen utanför det privata och in under GDPR. Då krävs en laglig grund, och ansikten och registreringsskyltar måste anonymiseras om du inte har samtycke från dem som syns i bild.
Konsekvensen för den som delar oanonymiserat material kan bli en anmälan till IMY, som sedan prövar om personuppgiftsbehandlingen varit tillåten. Enklaste sättet att hålla sig inom lagen är att behålla filmen för sig själv.
Regel 3: Kameran får inte skymma sikten
Även om GDPR är i ordning kvarstår trafiksäkerhetsreglerna. Inget får monteras så att det stör förarens siktfält. En dashcam placeras därför vanligen bakom backspegeln, där den filmar samma sektor som föraren själv ser men inte skymmer utsikten.
Monteringsmetoden spelar också roll. En kamera som sitter löst på vindrutan med sugpropp eller i en hållare på instrumentbrädan ses som utrustning för eget bruk. En kamera som däremot skruvas fast eller byggs in i karossen kan betraktas som en övervakningskamera, vilket drar igång kamerabevakningslagens krav. Motorbranschens Riksförbund har tidigare rekommenderat just den lösa monteringen som säkraste vägen.
Polisen godtar inspelningen som bevis
Håller du dig inom reglerna blir dashcamen en resurs om något händer. Fångar du ett trafikbrott eller en smitning på film kan du anmäla händelsen till polisen och lämna in inspelningen som underlag. Om fallet går vidare till huvudförhandling kan åklagaren åberopa videon som bevisning i domstol, enligt juristtjänsten Lawline.
Bildkvaliteten påverkar hur tungt klippet väger. En skarp inspelning i hög upplösning där registreringsskyltar och händelseförlopp går att urskilja har betydligt större bevisvärde än ett mörkt eller suddigt klipp. Polisen kan i teorin också begära ut material på eget initiativ, men möjligheten används främst vid allvarligare brottslighet och begränsas av proportionalitetsprincipen.
För dig som vill använda dashcamen på rätt sätt är ordningen enkel: filma för dig själv, behåll klippen privat och lämna in dem till polisen om du bevittnar ett brott.
