Sebastian Juul
Står en plasma eller tidig LCD kvar i vardagsrummet kan den kosta dig över 1 000 kronor extra om året.
Skillnaden mellan en TV från början av 2010-talet och en modern OLED är större än de flesta tror. En 50-tums plasma kan dra 300 watt eller mer under normalt tittande, medan en LED- eller OLED-TV i samma storlek klarar sig på 60 till 80 watt. Jämförelsesajten el-app.se skriver att äldre plasmaskärmar drar ”tre till fyra gånger mer än en modern TV”, och i de effektintensivaste scenerna sträcker sig gapet ännu längre.
Vattenfall uppger att en vanlig LED-TV på 40 till 50 tum ligger omkring 50 till 70 watt i standardläge. Det är den effekten din nya TV startar från, en gammal plasma eller tidig LCD-skärm med fluorescerande bakgrundsbelysning startar fyra till fem gånger högre.
Så räknar du på din egen TV
Energimyndigheten konstaterar att det finns ett direkt samband mellan skärmens storlek och energianvändningen när TV:n är på. En modern 55-tumsmodell i en bra energiklass landar typiskt på runt 100 kWh på 1 000 timmars användning, vilket också är det referensvärde EU:s energimärkning använder. Tittar hushållet i sex timmar per dag blir det 2 190 timmar om året, alltså cirka 220 kWh för en ny TV av samma storlek.
En gammal 50-tums plasma på 300 watt landar vid samma användning på runt 660 kWh. Ett byte sparar alltså drygt 400 kWh om året. Multiplicera med ditt totala elpris, inklusive elnät, skatt och moms, ligger du på runt 2 kronor per kWh blir det cirka 800 kronor om året, och boende i södra Sverige med elzon SE4 betalar betydligt mer just nu.
Södra Sverige betalar mest just nu
Spotpriset i SE4 ligger idag den 19 oktober på 231,19 öre per kWh, och månadsgenomsnittet för oktober är 151,30 öre per kWh, enbart för själva elen. Lägger du på elnätsavgift, energiskatt och moms hamnar den som bor i Malmöregionen snabbt på 2,50 till 3 kronor per kWh totalt. Vid den nivån kostar en gammal plasma 1 200 till 2 000 kronor mer om året än en modern OLED. Skillnaden mellan de olika elzonerna är rekordstor just nu, vilket gör att en TV-uppgradering betalar av sig olika snabbt beroende på var i landet du bor.
När lönar sig bytet?
En enkel tumregel: ta effekten på din gamla TV (står ofta i watt på typskylten baktill), dra av 70 watt för vad en modern ersättare drar, multiplicera med antalet tittartimmar per år och sedan med ditt elpris per kWh. Ligger besparingen på 800 till 1 500 kronor om året betalar en TV i 10 000-kronorsklassen av sig på sex till tolv år, vilket ofta är kortare än livslängden på en kvalitets-OLED.
Du kan verifiera siffran innan du köper. Den EU-gemensamma energimärkningen anger energiklass på skalan A till G samt energianvändning i kilowattimmar för 1 000 timmars användning. Scanna QR-koden på etiketten så ser du den exakta förbrukningen i den europeiska produktdatabasen EPREL innan du bestämmer dig.
Standby äter också
En post som ofta glöms bort: en TV som står i standby fortsätter dra ström. EU:s ekodesignregler sätter dock numera gränsen vid 0,5 watt för standby på nya produkter, så en modern TV drar så lite när den är avstängd att det handlar om ett par kronor om året. En gammal plasma med extern digitalbox kan däremot addera flera watt dygnet runt, Energimyndigheten påpekar att ”en separat digital-tv-box kan nämligen dra lika mycket el som en mindre tv”. Är din gamla TV från före 2013 och hänger ihop med en separat tunerbox är det två strömslukare du byter bort på samma gång.
