Sebastian Juul
Att sova mindre än sju timmar per natt slår hårdare mot din förväntade livslängd än både ohälsosam mat och utebliven motion.
Det är slutsatsen i en ny amerikansk studie som jämfört sömnvanor med livslängd i hela USA. När forskarna rangordnade beteenden som förkortar livet låg otillräcklig sömn tvåa, bara slagen av rökning.
Studien är gjord vid Oregon Health & Science University (OHSU) och publicerades i tidskriften SLEEP Advances den 8 december 2025. Forskarna kopplade ihop amerikanska folkhälsomyndigheten CDC:s enkätdata från åren 2019 till 2025 med livslängdsdata på länsnivå och lät statistiken avgöra vilket enskilt beteende som drog ned livslängden mest.
Resultatet överraskade forskarna själva. ”Jag förväntade mig inte att det skulle vara så starkt korrelerat med livslängden”, säger seniorförfattaren Andrew McHill, docent vid OHSU:s omvårdnadsfakultet och sömnforskare, i universitetets pressmeddelande.
Sömn slog kost, motion och ensamhet
Forskarna testade flera livsstilsfaktorer parallellt: kost, motion, ensamhet, rökning och sömn. I alla modeller framträdde sömnen som en starkare förutsägare av livslängd än både vad människor åt och hur mycket de rörde på sig, rapporterar Neuroscience News. Bara rökning hade större effekt.
Mönstret höll i sig år efter år och i de flesta amerikanska delstater: länen där invånarna i snitt sov mindre än sju timmar per natt hade kortare förväntad livslängd än länen där de flesta kom upp i sju till nio timmar.
”Det är intuitivt och ligger i linje med vad man kan tänka sig, men det var ändå slående att se det slå igenom så starkt i alla modeller”, säger McHill.
Sju till nio timmar är riktmärket
CDC och den amerikanska sömnforskningsorganisationen American Academy of Sleep Medicine definierar tillräcklig sömn för vuxna som minst sju timmar per natt. Sju till nio timmar är det intervall McHill rekommenderar.
Vilken mekanism som förkortar livet går studien inte in på. Men forskargruppen pekar på att både övervikt och diabetes är tillstånd som är starkt kopplade till kronisk sömnbrist, och båda kan driva ned livslängden, skriver ScienceAlert. Sömn påverkar också hjärt-kärlhälsa, immunförsvar och hjärnans funktion.
En viktig reservation: det är en observationsstudie. Den visar en stark samvariation, inte orsak och verkan. Forskarna slår fast att det är svårt att helt reda ut hur sömn, kost och motion samspelar hos enskilda människor, konstaterar News-Medical.
Så kan du prioritera sömnen
McHill är tydlig med vad slutsatsen betyder i praktiken.
”Den här forskningen visar att vi behöver prioritera sömnen minst lika mycket som vad vi äter eller hur vi tränar”, säger han. ”Människor bör verkligen sträva efter att få sju till nio timmars sömn om det på något sätt är möjligt.”
Konkret handlar det om att skydda sömnfönstret: regelbundna läggtider även i helgen, mörker och sval temperatur i sovrummet, mindre skärmtid den sista timmen före läggdags, och ett tydligt tak för kaffe på eftermiddagen. Går det inte att sova längre så är det själva prioriteringen som är poängen med studien, inte att man ska pressa in ett extra träningspass på bekostnad av sömnen.
Folkhälsomyndigheten rekommenderar sju till nio timmars sömn per dygn för unga vuxna mellan 18 och 25 år, samma intervall som den nya amerikanska studien pekar ut som skyddande för hela den vuxna befolkningen.
