Hackare gör detta nu 2025: och så skyddar du dig

Cyberhoten har förändrats. År 2025 använder hackare mer avancerade metoder än någonsin – och vanliga människor är oftare måltavlor. Din mobil, din e-post och dina dagliga vanor kan bli vägen in till allt från utpressning till identitetsstöld.

Här är de 10 vanligaste metoderna hackare använder just nu – och hur du undviker att bli nästa offer.

Falska tvåfaktorkoder via SMS och e-post

Hackare skickar bluffmeddelanden som ser ut att komma från din bank eller ett säkerhetssystem – och får dig att ange din kod. Använd autentiseringsappar istället för SMS.

Deepfake-röster i telefonsamtal

Med AI kan en hackare låta exakt som din partner, ditt barn eller din chef. Du får ett samtal där någon ber om pengar – och det låter helt äkta. Lägg på och ring upp personen själv.

Läs också: TEST: Roborock Saros 10 – elegant och kraftfull städrobot

QR-kodfällor på offentliga platser

QR-koder i reklam, på parkeringar eller i kollektivtrafiken kan länka till skadliga sajter. Hackare gömmer virus bakom till synes oskyldiga koder. Skanna aldrig QR-koder utan att veta vem som står bakom.

Falska uppdateringar till mobilen

Du får ett meddelande om att mobilen kräver en viktig uppdatering – men det är en app med spionprogram. Uppdatera bara via officiella appbutiker och telefonens inställningar.

Identitetskapning via gamla mejlkonton

Gamla e-postadresser du inte använder längre kan vara kopplade till aktiva konton. Hackare använder dem för att återställa lösenord. Radera konton du inte använder – och ta bort dem som återställningsmail.

"Teknisk support" som vill fjärrstyra din dator

En bluffringning från en "Microsoft-tekniker" ber dig ge fjärråtkomst. I själva verket tar de över datorn och stjäl allt. Ge aldrig fjärråtkomst utan att du själv har kontaktat en betrodd support.

Läs också: Hörlurar i världsklass | Test av Bowers & Wilkins Px7 S3

Dataläckor via öppet Wi-Fi

Gratis Wi-Fi på caféer, hotell och flygplatser är ofta oskyddade. Hackare kan snappa upp inloggningar, bankdata och mejl. Använd alltid VPN – och undvik känsliga uppgifter på öppna nätverk.

Social manipulation på sociala medier

Hackare låtsas vara någon du känner. De skickar vänliga meddelanden – och ber sedan om pengar eller lösenord. Kontrollera alltid profilen noga – och ställ motfrågor.

Fejkbutiker med lockpriser

Du ser ett för bra för att vara sant-erbjudande – men butiken är fejk. Du förlorar både pengar och kortuppgifter. Handla bara på säkra och välkända sajter.

Skadlig kod i PDF:er och dokument

Du får ett dokument på mejl – ett "CV" eller en "faktura" – men det innehåller skadeprogram. Öppna aldrig bilagor från okända avsändare.

Läs också: TEST I Mova V50 Ultra är en imponerande städrobot

Läs också: Det här är toppen av vikbara telefoner | Test av Motorola Razr 60 Ultra